Hjältar

I svenskan läser vi mycket litteraturhistoria och har de sen senaste veckorna hållt på med antiken. Efter att ha studerat hjältesagor som Odyssén och Illiaden fick vi till uppgift att skriva om dagens hjältar. Håll till godo.

En hjälte för mig är en person som gör någonting väldigt svårt inte främst för sin egen vinning utan för andras. Personen måste lyckas och uppmärksammas för sitt hjältedåd för att uppnå hjältestatus. Mer beundransvärd är kanske den som aldrig får någon uppskattning för sina ansträngningar, eller den som aldrig lyckas men fortsätter ändå. Är det kanske exempel på en antihjälte?

Våra hjältar som motsvarar de mytologiska Akilles och Hector tycker jag är serietidningarnas superhjältar som också ofta har filmatiserats. Likt halvguden har de ofta övernaturliga krafter och har de inte det är de ändå övermänskliga likt Hector. Stålmannen och de fantastiska fyra är bra exempel. Verklighetens hjältar idag tror jag ofta är personliga förebilder i ens liv och politiska kämpar. Det är den senare kategorin som dominerar i min tankekarta. Våra hjältar lyckas inte med allt de företar sig och är ofta bara en liten del i en större kamp. Ett bra exempel på en hjälte är politikern Aung San Suu Kyi som är ledare för oppositionen i Burma. Hon kanske inte ens under sin livstid kommer att få uppleva demokrati i Burma men inte desto mindre kämpar hon och bidrar ständigt till ett större sammanhang.

En av mina hjältar är Emma Goldman (1869-1940) som kämpade under hela sin livstid för sina anarkistiska ideal. Goldman är en hjälte av två skäl. För det första för att hon utan hänsyn till sin egen säkerhet och hälsa kämpade för demokrati och frihet i det totalitära USA och väldigt konkret hjälpte enskilda människor i nöd. Detta gjorde hon med polisen mot sig som misshandlade henne, förnedrade henne och fängslade henne upprepade gånger. Senare när hon åkte till Ryssland för att delta i revolutionen fortsatte hon även där att kämpa för yttrandefrihet när hon upptäckte att de som skulle vara hennes kamrater inte var bättre än systemet de hade störtat. Att till synes outtröttligt kämpa mot nästan allt och alla utan att vackla i tron eller hopp är för mig hjältedåd!

Det andra skälet till varför jag betraktar Emma Goldman som en hjälte är att hon är ett fantastiskt exempel på en kvinna som vägrar låta sig hindras av sitt kön. Min kraft ökar när jag tänker på att hon på 1800-talet i lyckades ta sig från Litauen till USA, skilja sig från män som förtryckte henne oavsett vilket pris hon var tvungen att betala för det och bli agitator och tidningsutgivare i en politisk värld som nästan uteslutande bestod av män. Oavsett övriga politiska åsikter kan Goldman vara en stor förebild för varje feminist.

Anledningarna till att hjältefigurer är så vanliga inom litteratur, scenkonst och film är säkert många. Först och främst är en hjälte en tacksam karaktär att fånga publikens intresse med, särskilt om hjälten också visar någon form av svaghet eller hyser någon sorg som kan väcka igenkännande, förståelse eller ömhet hos publiken. Publiken tar då ställning för hjälten, vill att den ska lyckas, inte bara för att världen ska räddas utan också för att man önskar hjälten personlig välgång. Svagheter hos hjälten, sympati från publiken och tidigare motgångar för hjälten gör att publiken blir ännu mer salig i slutet av boken när hjälten lyckas eller ännu mer bedrövad när hjälten stupar i slutet av filmen.

Jag tror också att det finns en önskan om att tro att människan kan vara godare och starkare än vad hon oftast är i verkligheten och då är hjälten ett ideal som väcker hopp om att mänskligheten har en ljusare framtid. Ett bra exempel på båda dessa saker är Batman som inte hyser några andra superkrafter än sin egen inneboende styrka, han är som människa psykiskt starkare och godare än alla andra (även om hans moral ibland vacklar). Batman är dessutom förälskad i en kvinna han aldrig får uppleva ett lyckligt slut med. Natt efter natt klär han på sig sin dräkt för att med tungt hjärta bekämpa ondskan i Gotham City.

En hjälte är också ett bra sätt att berätta en historia. Det är svårt att berätta ett skeende på ett spännande sätt utan att åtminstone delvis låta historien berättas av en eller flera tydliga karaktärers öden.